Välkommen till Solstenens förskola en del av Kungsängsenheten. De samlade förskolorna och skolorna i Smedby - Rambodalsområdet. Vi bildar barnen för var de ska vara i framtiden, inte var vi är idag. Vi är en enhet med ett gemensamt pedagogiskt förhållningssätt. Verksamheten bedrivs i flera byggnader som alla ligger naturnära vilket vi använder oss medvetet av. I och med att vi är en stor enhet med en mångfacetterad verksamhet kan vi förverkliga och utveckla forskning och organisationen på ett bra sätt.

Är du nyfiken på Kungsängsenheten? Klicka på länken och titta på filmen om vår verksamhet:

torsdag 26 januari 2017

Vi vill förmedla vårt förhållningssätt till er

Hej allihopa!

Liksom många arbeten har även förskolan både forskning och teorier bakom oss, just för att vi ska förstå ditt barn bättre - oavsett om det är i förhållande till trygghet, lärande eller utveckling. 
Forskningen hjälper oss att förstå och se, DET VI REDAN TROR VI SETT. 
Det är genom kunskap och forskning/teorier som vi vill förmedla det vi säger eller skriver. 
Ofta säger vi att barnen har lekt och vad de lekt för något. Vi kanske försöker beskriva en situation eller barnets upplevelser under dagen. Ni vet alltså vad ert barn lekt, men ni får kanske inte reda på, VAD VI SER EGENTLIGEN I BARNENS LEK. 
 Det är inte lätt att veta när och vid vilka tillfällen det är lämpligt för oss att närma oss teorin tillämpat i praktiken,men vi tänkte att bloggen eventuellt kan vara ett forum där vi kan förklara olika situationer eller berätta varför vi gör som vi gör. 
Vi har som mål att ni ska känna er delaktiga i ert barns utveckling och lärande, därför känns det oerhört betydelsefullt att hitta sätt för att kunna förmedla det vi faktiskt ser och upplever. 

 De flesta vet att naturen är bra för oss, men varför går vi till skogen? 
Inne på vår förskolegård finns det material som spadar, hinkar, cyklar och gungor, det vill säga färdiga material, som stimulerar barnen på väldigt många sätt. 
Naturen erbjuder trots det något helt annat för barnen. Skogen hämmar inte barnens fantasi utan utmanar barnen att tänka själva och lösa problem. Naturen utgör en plats för alla och erbjuder otroliga möjligheter. Det stora utrymmet bidrar till att barnens samspel utvecklas samtidigt som det finns gott om plats för att hitta en egen liten "vrå" att vara på, om det skulle vara någon som vill ha en stund för sig själv (Barr,Nettrup & Rosdahl, 2011). 




Under våra promenader fokuserar vi till stor del på att gå. Ur ett hälsoperspektiv är naturen en underbar plats som lockar till rörelse och motion. För de yngre barnen kan en utmaning vara att ta sig förbi en sten, gå över pinnar eller möta andra hinder.  För de äldre kan det vara att klättra och ta sig ner från en högre höjd. Vi uppmuntrar, stöttar och sträcker ut vår hand för barnen om utmaningen blir alldeles för stor. 
Forskningen visar att barn som vistas i utemiljö har större chanser till att utveckla de grovmotoriska rörelserna. Yngre barn får möjlighet att träna på balansen och förmågan att styra sin kropp, eftersom marken ofta är ojämn (Granberg,2000). Dessutom bidrar naturen med att öka barnens koncentration och skapa positiva känslor och harmoni. Utemiljön ger barnen tillfälle att reflektera, samtala och fantisera fritt (Dahlgren,2007). 

I naturen finns det även olika former och mönster, vilket också hjälper barnen att förstå matematiken. Exempelvis genom att samtala om en sten, vilken form har stenen, kan vi jämföra med andra stenar? 

Matematiken kom in på ett naturligt sätt igår när barnen började leka kurragömma. 
kurragömma har gett våra barn väldigt mycket glädje under en längre tid nu. När ett barn börjar leka, slutar det nästan alltid med att resten av gruppen blir delaktiga. Vi letar själva och tillsammans. 
Det pågår också ett samtal under leken om vem som ska räkna och hur långt man ska räkna. 
Vem ska räkna denna gången?
 "Du", svarar ett barn
Hur långt ska jag räkna?
"Räkna 1,2,3" svarar barnet tillbaka. 
Detta ger barnen ett ypperligt tillfälle att öva på räkneramsan, via ett lekfullt sätt. 


Vi använder våra sinnen ute i naturen och känner på olika material. På vägen tillbaka mot förskolan hittar ena barnet en kvist. Först känner hon bara.... därefter provar hon att böja den lite..och till slut "ryster" hon den fram och tillbaka. Vad var det hon undersökte? Vad tänkte hon om kvisten? 

Vi vill att verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik! 
Vi hörs snart igen! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar